Länkar

Följ Historiska föreningen i Kronobergs län på Facebook: Grupp, Sida

Kulturparken Småland som ju alltid har fräscha utställningar och saker som händer. Lite speciellt kan nämnas Din podd på jorden, som är Kulturparken Smålands podcast, där det bjuds ”på stort som smått inom länets kulturhistoria – från forntid till nutid. Möt spännande gäster och intressanta händelser i en bred småländsk blandning.”

I likhet med Kulturparken Småland anordnar också länets bibliotek en lång rad evenemang som riktar sig till den historieintresserade Kronobergaren. Nämnas kan exempelvis Växjö stadsbibliotek och Kronobergspodden, där syftet är att lyfta fram ”lokala kuriosa från Kronobergs län”.

Bibliotekets vänner

Kronobergs läns hembygdsförbund, är som bekant det samlade organet för Kronobergs läns många hembygdsföreningar och därför går det att via deras sida nå de många lokala föreningarna och se vad som är på gång

Kronobergs genealogiska förening

Kronobergs arkeologiska förening

Växjö Medicinhistoriska sällskap

Historia vid Linnéuniversitetet

Arkeologi vid Linnéuniversitetet

Nättidningen Svensk historia

Boktips

På denna plats tipsar vi efter hand om saker att se, göra eller läsa vilka alla på något sätt med historia (i vid mening) att göra.

Eva Helen Ulvros: Hedvig Eleonora och hennes tid (Historiska Media 2023)

”Hon var den svenska barockens drottning, känd som ”Karlarnas maka, mor och farmor”. År 1654 gifte sig prinsessan Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp med Karl X Gustav och blev sedan mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Under sina nästan åttio levnadsår hann hon uppleva den svenska stormaktens blomstring och begynnande fall. Men hon var också kulturmecenat och politiskt inflytelserik genom sin plats i inte mindre än två förmyndarregeringar.

I denna biografi får vi följa drottningen från äktenskapet, där hon långa perioder var med sin make ute i fält, till att hon på ålderns höst förgäves bad Karl XII att sluta fred. Vi får också en inblick i stormaktstidens hovliv, med dess teatrar och maskerader, liksom det kungliga privatlivets utflykter och nöjen. Men parallellt med den kungliga idyllen hotades Sveriges befolkning av svält, pest-epidemier, häxprocesser och krig. Läsaren möter en kontrastrik bild av 1600-talets Sverige genom Eva Helen Ulvros kunniga skildring.” (Källa: Bokus)

Ingemar Ottosson: Makt och skönhet – En resa i Europas 1700-tal (Dialogos 2022).
Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet har skrivit en högst läsvärd bok på dryga 450 sidor, vilken med fördel bör avnjutas i lugnt tempo och kapitelvis. Detta är nämligen en så kallad lärd bok med en påtaglig bildningsambition där inte bara politik och ekonomi tar plats utan också, litteratur, konst och musik. I förordet säger sig författaren vilja ”måla ett panorama över 1700-talets Europa” och han önskar ”förmedla en känsla av både stämningar och realiteter”. Att han lyckas tämligen väl, står nog helt klart. I förlagets info står bland annat följande att läsa:
I Makt och skönhet gör vi en resa till sex europeiska huvudstäder under en tid då det pågick pandemier och folk fick sitta i karantän, en tid när det rasade konflikter mellan stormakterna i Europa och många var bekymrade över att priserna bara steg. Det kan låta som våra dagar, men det rör sig om 1700-talet.
Den europeiska kartan på den tiden var som ett lapptäcke av stora och små territorier. Man hade ännu långt kvar till vår standardiserade värld länderna använde inte ens samma kalender för att räkna tiden. Och det var en epok med gott om udda personligheter, som Vivaldi, Casanova och doktor Samuel Johnson. Då som nu strävade människor efter makt, men de fascinerades också av skönhet, i musik, konst och arkitektur.
[…]
Därför ska vi hålla oss på avstånd från den franska huvudstaden och resa till en rad andra metropoler spridda över Europa: det nygrundade Sankt Petersburg, alpstaden Salzburg där Mozart föddes, karnevalernas Venedig, det exotiska Konstantinopel, och så Lissabon som upplevde seklets värsta naturkatastrof. Som final beger vi oss till ett London där man just börjat dricka te och där Joseph Haydn skissar på sin hundrafjärde symfoni. (Källa: Dialogos)

Sofia Magdalena: Kärlek, revolutioner och mord (Bokförlaget Langenskiöld 2021)

”Sofia Magdalena, den danska kronprinsessan som 1766 gifte sig med Gustav III. En drottning som varit osynlig i historieskrivningen. Hon levde nära makten under den dramatiska gustavianska tiden och upplevde revolutioner, intriger och kungamordet. Hon fanns alltid bredvid Gustav men stod inte alltid bakom hans handlingar.
De historiska källorna skapar ett förborgat fönster in i 1700-talet genom vilket det går att följa Sofia Magdalenas och Gustavs liv. Historien är kantad av djupa konflikter, förtvivlan men även stunder av glädje och kärlek. I berättelsen om Sofia Magdalena får äntligen ännu en drottning träda fram i ljuset. Boken om Sofia Magdalena är en bildrik spännande skildring av ett fascinerande livsöde.
Claes Rainer är historikern och processjuristen som kombinerar sina erfarenheter av juridisk analys med en omfattande källforskning i 1700-talets brev- och dagböcker.” (Källa: Bokus)

En medeltida bildvärld: Dädesjö gamla kyrka av Marian Ullén (2020). Alldeles runt knuten har Växjö en medeltida pärla i form av Mäster Sigmunders takmålningar i Dädesjö gamla kyrka, omskrivna sedan återupptäckten i början av 1900-talet. Konsthistoriker som Wrangel, Rydbäck och Söderberg har skrivit klassiska böcker om målningarna. Men de behöver uppdateras med dagens kunskapsläge och det har konsthistorikern Marian Ullén åtagit sig. Den som är intresserad av medeltidens bildvärld har här en högtidsstund framför sig!

Om det finns en skala som klassificerar litteratur som fakta eller fiktion så ligger Husebyfröken: en studie om Florence Stephens 1881-1979 av Erik Wångmar (2020) definitivt närmast fakta och Florence Stephens förlorade värld av Lena Ebervall & Per E Samuelson (2016) på den motsatta sidan, åt fiktionshållet. ”Fröken på Huseby” har verkligen varit på agendan under senare år!

Världens yttersta platser, av Peter Handberg (2019). Peter Handberg reser här i Alfred Döblins spår på jakt efter spillrorna av det judiska Centraleuropa som han skildrade på 1920-talet. Vad dröjer sig idag kvar av Förintelsen? Vilka rester av judiskt liv återstår? Vilka minnen bär människor på?

Vad hände på vägen till Jerusalem? – En gåta i historiens utmarker, av Lena Einhorn (2020). Här ligger fokus på Gamla testamentet och författaren undrar med kritisk blick om det kan vara så att Gamla testamentets författare brottades med samma oförenliga mål som styrde dem som skrev Nya testamentet. Ligger även i detta fall de historiska spåren under berättelsens yta?

Möten i monsunen: Sverige och Kina genom tiderna, av Ingemar Ottosson (Dialogos 2019). Kina behöver ingen presentation. Vad landet spelar för roll idag vet vi. Det har blivit en ekonomisk supermakt med intressen över hela världen. Nu om inte förr finns det anledning att studera dess historia och nutid, inklusive våra egna relationer österut. Sveriges förbindelser med Mittens rike är en krönika av äventyr som sträcker sig över fyra århundraden. Under stormaktstiden, då enstaka svenskar seglade till Östasien kunde ingen ana att Kina i en framtid skulle bli en mycket viktig svensk exportmarknad med mer än tjugo IKEA-varuhus i närmare trettio städer. Boken, som är rikt illustrerad, skildrar möten mellan människor på ömse sidor som upplevt motparten som mycket annorlunda. Stämningslägena har skiftat dramatiskt: beundran har följts av skräck.

Vid världens ände: sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige, Joachim Östlund (Nordic Academic Press, 2020; klicka på länken för att läsa mer).

”När sultanens sändebud Mehmed Said Efendi äntligen stiger i land i Stockholm sommaren 1733 hälsas han av enligt egen utsago druvklasar av åskådare, kanonsalvor och en ståtlig kortege. Resan hade tagit mer än ett halvår och hemma i Istanbul rådde politisk oro efter att den reformvänlige och tulpanälskande sultanen Ahmed III störtats.

I en så kallad sefaretnâme, en diplomatisk rapport, ger Said ord åt sina förhoppningar om ett osmanskt politiskt och kulturellt närmande till Europa. Östlunds närläsning av Saids text och resa ger en unik inblick i osmanskt tänkande och smakprov på konsten att navigera i en värld bortom den egna.” (Baksidestext)
Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Aga Khan University (London), har skrivit en intressant recension i Tidskriften Respons 6/2020 (klicka på länken för att läsa).

Hösten 2018 tilldelades Carl Johan Svensson, lektor vid Högskolan i Jönköping, ett av Historiska föreningens två stipendier det året för utforskandet av de av ballongfararen S.A. Andrées flygningar med ballongen Svea som ändade i Småland. Under 2021 utkom
hans intressanta och rikt illustrerade bok Provflygningarna – platserna Andrée lämnade efter sig (Carlssons). I förordet understryks hur Andrées flygningar med ballongen Svea länge skymts av Örnen, den stora polarballongen, men att de samtidigt är varandras förutsättning. Utan Svea ingen Örnen. I ”Provflygningarna…” uppsöks de platser där Andrée en gång landade med sin ballong Svea. Från Trollhättan i väster till Åbo skärgård i öster, från Gimo i norr till Lenhovda i söder. Men platserna skiljer sig åt, från en livlig minneskultur kring landningsplatsen i Finland och informationsskyltar i Småland till en närmast glömd landning på Dalarö. Det här är inte minst en bok om hur händelser blir till historia och är också ett viktigt bidrag till berättelsen om S.A. Andrée.

Oktober 2021: I en alldeles nyutkommen bok från en av styrelsens ledamöter, Sorgen
gestaltad (Argos/Palmkrons Förlag), behandlar Berit Linden svensk gravskulptur och dess skulptörer. Varför skriva om svensk gravskulptur, undrar Berit Linden, och svarar själv: ”Det något oväntade svaret är att mitt intresse tog sin börjanför mer än två decennier sedan och handlade då om kvinnliga skulptörer. Kvinnliga målare och arkitekter hade redan avhandlats inom akademin, men hur såg situationen ut för de tidiga så kallade skulptriserna? I boken ”Minnets stigar: en resa bland svenska kyrkogårdar” noterade författarna vid sina resor ett stort antal grönskimrande, unga, slanka och mer eller mindre lättklädda kvinnor som sörjer på mausoleer, monument och familjegravar […] Ett decennium senare kommer ”Skulptriserna: Alice Nordin och hennes samtida 1890-1940” av Irja Bergström, och den svenska konsthistorieskrivningen om dessa tidigt skulpterande kvinnor fanns nu också svart på vitt. Kapitlet Gravskulptur inledde Irja Bergström med att kvinnliga skulptörer ofta anlitades för att utföra gravskulpturer. Att uttrycka känslor av sorg och saknad ansågs av tradition vara en naturligt kvinnlig förmåga […]

”Utifrån min horisont var dessutom fenomenet gravskulptur i större storlek fullständigt okänt. Därutöver var dessa skulpturer och reliefer sparsamt behandlade i svensk litteratur. Min ursprungliga tanke att finna de tidiga skulptrisernas verk undangömda på begravningsplatser utvidgades med syftet att eventuellt finna en halvt dold, semioffentlig konstskatt, inte minst från perioder när konsten i det offentliga rummet inte var så omfattande. Vad jag fann finns till stora delar mellan dessa pärmar.”

December 2021: Bengt Liljegren: John F. Kennedy (Historiska Media 2021)

”John F. Kennedy fick bara vara USA:s president i 34 månader innan han mördades i Dallas 1963. Ändå satte han ett outplånligt avtryck i vår moderna historia kanske mer för de känslor och förhoppningar som knöts till honom än för vad han faktiskt åstadkom.

Med sin filmstjärnekarisma och sin modeikon till hustru, Jackie, spred Kennedy glamour och förväntningar som ingen president före honom. Men samtidigt som medierna paketerade Kennedy som sinnebilden för ungdomlig vitalitet led han av allvarliga hälsoproblem som noga hemlighölls. Sin politiska position nådde han genom att framhäva sin integritet ändå lät han sig styras av sin makt-lystne och skrupelfrie far. Under Kubakrisen 1962 räddade han världen från ett fullskaligt kärnvapen-krig genom sitt mod och sin intellektuella skärpa, samtidigt som han inte drog sig för att äventyra nationens säkerhet med ständiga otrohetsaffärer.

I historikern Bengt Liljegrens nya biografi, den första heltäckande på svenska på fem decennier, får vi ett närgånget och kritiskt porträtt av en sammansatt människa vars liv var fullt av paradoxer. Liksom Liljegrens tidigare böcker är detta en bred och livfull skildring av en makthavare och hans tid bortom myterna och dimridåerna.” (Källa: Bokus)

Anna-Lena Laurén: Sammetsdiktaturen – motståndare och medlöpare i dagens Ryssland (Norstedts 2021).

”Jag får ofta frågan hur jag står ut med att bo i Ryssland, både av ryssar och västerlänningar. Varför bo och arbeta i ett land där vardagen är så fylld av besvär? Där byråkratin är så snårig och myndig-heterna så opålitliga. Du skulle ju kunna ha ett mycket enklare liv i Europa. Det är sant. Men också ett mycket mindre intressant liv.”

”Det är farligt att vara oppositionell i Ryssland. Om man deltar i demonstrationer och gör motstånd riskerar man sitt liv och sin frihet. Ändå gör ryssar det ? trotsar regimen för att stå upp för det de tror på. Samtidigt är det många ryssar som väljer att tiga, att ignorera landets blodiga historia och kompli-cerade förhållande till demokratin så länge makthavarna lämnar dem själva och deras familjer i fred. Hur kommer det sig?

Med sin djupa kunskap om Ryssland och sin stora kärlek till dess folk har Anna-Lena Laurén blivit en av våra mest lästa och uppskattade journalister. I Sammetsdiktaturen får vi en inblick i det politiska spelet i Kreml och följer med hem till köken hos vanliga ryssar. Levande och personligt ger Laurén värdefulla inblickar i vardagen i ett av världens mest motsägelsefulla och fascinerande samhällen.” (Källa: Bokus)

Herman Lindqvist: Erik av Pommern – Nordens härskare och sjörövarkung (Albert Bonniers Förlag, 2021)

Herman Lindqvist är en erfaren och ibland omstridd författare – i grunden journalist men kanske främst känd som populärhistoriker, som hösten 2021 utkom med en bok om kung Erik, 1400-talets nordiska monark, även känd som Erik av Pommern:

”När han bara var fjorton år blev han kung av Sverige och ett år senare kröntes han till kung över Nordens alla länder – han som eftervärlden kallar Erik av Pommern. Men för hans samtid var han bara kung Erik.”

I över fyrtio år var Erik kung över Kalmarunionen, Europas då största rike som sträckte sig från Grönland i nordväst till Karelen i öster, från den norska Lappmarken i norr till det tysk-romerska kejsardömet i söder. Ett välde som var större än den tyske kejsarens och som Erik hade storstilade planer för. Han var släkt med Europas furstar och reste mer än någon annan, och med sina 190 centimeter och sitt långa blonda hår tände han ”älskogs längtan hos alla kvinnor” enligt påvens observatör.

Men med stora imperium kommer stora problem. Till slut fördrevs han och slog sig ner på Gotland, där han försörjde sig som sjörövare i tio år. Han återvände sedan till sitt hertigdöme i Pommern, som han regerade tills han avled vid sjuttioåtta års ålder. Efter hans död var det besegrarna som skrev och svartmålade hans historia. Han fick i efterhand stämpeln ”av Pommern” för att understryka hans utanförskap – trots att han formades och levde nästan hela sitt liv i Norden, och var ett med både språket och kulturen.

Herman Lindqvist skildrar på ett livfullt sätt den färgstarka medeltiden, hertigdömet Pommern och myllret av människor omkring vår unionskung i denna första bok på svenska om Eriks dramatiska historia.” (Bokus)

Carin Bergström: Sofia – en drottnings liv (Historiska Media 2021)

I höstas utkom boken Sofia – en drottnings liv (Historiska Media 2021). ”År 1856 giftes
prinsessan Sofia av Nassau bort med den svenske hertigen Oscar av Östergötland. Makarna möttes i ett gemensamt intresse för litteratur, musik och politik. Föga anade någon av dem att de fjorton år senare skulle sitta som kung Oscar II och drottning Sofia på de förenade kungarikena Sveriges och Norges tron. Oscar II var storvulen och utåtriktad, och hade ständiga. Men Sofia var inte en drottning som gick ett steg bakom sin make. I Carin Bergströms insiktsfulla och lyhörda biografi skildras tvärtom en drottning som alltid fanns vid kungens sida – som rådgivare och osviklig partner.

Förväntningarna på Sofia var höga, hennes främsta uppgift var att föda en tronarvinge för nationens bästa. Sofia uppfyllde dessa krav med råge då paret fick fyra söner: Gustaf (V), Oskar, Carl och Eugen. Drottningen var på många vis före sin tid, inte minst i uppfostran av sönerna. För eftervärlden är hon främst ihågkommen för att ha grundat Sophiahemmet men i biografin framträder en progressiv kvinna med ett uttalat mål att reformera sjukvården i allmänhetens tjänst.” (Källa: Bokus)

Carin Bergström är fil.dr. och docent i historia. Hon har bland annat varit museichef på Skoklosters slott och överintendent för Kungl. Husgerådskammaren.

Martin Kragh: Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin (Fri tanke, 2022)

Med tanke på temat för första föreläsningen i höst kommer här ett boktips som belyser Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

”Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina 2022 har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.”

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia. Källa: Bokus

Vad passar bättre än att så här i månadsskiftet februari-mars år 2023 tipsa om boken som inom kort – den 20 mars – kommer ut på Historiska Media och som är temat för nästa föreläsning den 21 mars av Henrik Arnstad.

Ernst Wigforss var den drivande kraften bakom 1900-talets svenska välfärdsstat. Internationella forskare kallar ideologen, finansministern och akademikern Wigforss (1881-1977) för världens mest framgångsrike socialist. Wigforss kombinerade decennier av häpnadsväckande ekonomisk utveckling med ständigt växande jämlikhet. Trots att det sades vara omöjligt. I Den förbannade optimisten Ernst Wigforss berättar historikern Henrik Arnstad hur det gick till.
Som kompromisslös demokrat var Wigforss älskad – och skoningslöst hatad. Under andra världskriget krävde Adolf Hitler ständigt svensk underkastelse. Då gjorde alltid Wigforss motstånd i samlingsregeringen. Wigforss vanliga charm kunde blixtsnabbt övergå i ”Wigges vita ilska” som fick Sveriges tysklandsvänner att darra av skräck.
Henrik Arnstads bok är mer än en biografi. Den är också berättelsen om 1900-talets Sverige samt socialdemokratins ideologi och historia. Under Wigforss tid upplevde de flesta svenskar framgångsår som aldrig verkade ta slut. Mörka baksidor till trots bar Sverige på framtidstro, hoppfullhet ochdemokratisk tillit. Källa: Historiska Media