Våren

Fredag 17 februari: Sveriges långa historia – människor, makt och gudar under 14000 år

Jonathan Lindström, arkeolog och författare till boken Sveriges långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år (Norstedts 2022) kommer att berätta om den senaste arkeologiska och historiska forskningen och kommer samtidigt att ge en myllrande, engagerande och helt ny bild av vår historia. Hör om migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vad såg renjägarkvinnan när hon tittade upp mot stjärnhimlen över den skånska tundran för 14 000 år sedan? Varför dränktes en nittonårig bondflicka i en västgötsk sjö för 6 000 år sen? Vad drev sveaköpmän att för 1200 år sedan ta sig hela vägen till världsstaden Bagdad, sista biten med kamel? Och – sist men inte minst – när och hur välsignades växjöborna med att bli undersåtar till sveakungen i Stockholmstrakten?

Tisdag 21 mars, Utvandrarnas hus: Den förbannade optimisten Ernst Wigforss: Socialisten som skapade Sverige

Få personer i svensk historia har varit så hatade – och fruktade – som Ernst Wigforss, samtidigt som han avgudades av generationer beundrare. Han kunde både charma och skrämma slag på folk, via sin ökända vrede. Wigforss var en förbannad optimist. På dubbelt vis. Ernst Wigforss (1881–1977) gjorde den svenska socialdemokratin till den mest framgångsrika politiska rörelsen i Västerlandets demokratiska historia. Tack vare Wigforss ideologiska och finanspolitiska ledarskap lyckades Sverige kombinera decennier av häpnadsväckande ekonomisk utveckling samt ständigt växande välfärd, demokrati och jämlikhet. Med sin bok Den förbannade optimisten Ernst Wigforss: Socialisten som skapade Sverige som utgångspunkt berättar journalisten och författaren Henrik Arnstad om hur detta gick till.

Onsdag 26 april: Svenska S:t Bartélemy – slaveri och kolonial glömska

Sverige blev en slavnation när den karibiska ön S:t Barthélemy blev svensk 1784. Vårens avslutande föreläsare var Fredrik Thomasson, historiker verksam vid Uppsala universitet, som med utgångspunkt i sin uppmärksammade bok Svarta S:t Barthélemy: Människoöden i en svensk koloni 1785–1847 (Natur och Kultur 2022) introducerar sitt arbete kring svensk karibisk kolonialhistoria med fokus på den svarta befolkningens hårda levnads-villkor. I föreläsningen diskuterades bl a varför S:t Barthélemys historia och det svenska slaveriet fortfarande är relativt outforskade områden.

Lördag 6 maj: Människor, händelser och platser i Nordöstra Skåne

En exkursion till trakterna runt Åhus, Vä och Kristianstad. Under resan kommer vi att möta människor, händelser och platser från medeltid, stormaktstid och upplysningstid. Det kommer att handla om krigs- och brandhärjade städer, nya och gamla köpstadsprivilegier och självfallet om svenskt och danskt längs den gamla riksgränsen. Vår ciceron Håkan Nordmark ledsagar oss med säker hand och klockat tidsschema på en historisk resa med Hjalmarssons buss, Virserum.

Hösten

Tisdag 26 september: Hedvig Eleonora – drottning i stormaktstidens Sverige

Hedvig Eleonora var gift med Karl X Gustav, mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Hon fick uppleva när Sverige stod på höjden av sin politiska makt, och i slutet av sitt liv bevittna när stormaktsväldet började falla. Förgäves bad hon sonsonen Karl XII att sluta fred. Hon blev nästan åttio år gammal, satt i två förmyndarregeringar och var en central gestalt inom det kulturella livet. Hedvig Eleonora var en hängiven mecenat för konst, kultur och slotts-byggande, och lät bland annat bygga Drottningholms slott. Lunds universitet grundades under hennes tid, och hennes son Karl XI införde en lag som innebar att alla skulle lära sig läsa i landet. Parallellt med det kultiverade hovlivet och framstegen på utbildningens område drabbades befolkningen tidvis av pest, svält och fasansfulla häxprocesser. 1600-talet var ett kontrastrikt århundrade.

Kvällens historiska guide var Eva Helen Ulvros, professor i historia vid Lunds universitet och i sin forskning inriktad mot kultur-, genus- och socialhistoria, från sent 1700-tal till tidigt 1900-tal.

Torsdag 26 oktober: Pirater och kolonisatörer i 1800-talets malajiska värld

I populärkulturens böcker och filmer var sjörövare och pirater oftast europeiska män från 1600- och början av 1700-talet. Men sjöröveri i olika former har förekommit på många ställen i världen i historien. I Sydostasien övärld – dagens Indonesien, Filippinerna och Malaysia – har sjöröveri och räder mot kustsamhällen varit framträdande under långa perioder i historien och även under de senaste årtiondena. Vi fick höra om pirater i den malajiska övärlden under 1800-talet och om hur brittiska och andra europeiska kolonisatörer försökte få bukt med problemet, ofta med hänsynslös brutalitet. I det sammanhanget kom också piratbegreppet att kopplas till ras och vissa inhemska folkgrupper, bland annat malajer, kom att betraktas som särskilt begivna på sjöröveri.

Berättade gjorde Stefan Amirell, professor i historia vid Linnéuniversitetet, som har som sina främsta forskningsintressen kolonialism och avkolonisering, samtida politisk kultur och demokrati i Sydöstasien, sjöröveri och maritim säkerhet i globalhistoriskt perspektiv, historiografi, internationella relationer samt kvinnliga politiska ledare i världshistorien.

Torsdag 16 november: Makt och skönhet i 1700-talets Europa

Med Ingemar Ottossons hjälp återvände vi till den epok som brukar kallas för upplysningstiden och oftast ha ett starkt fokus på Paris och tidens filosofer. Denna gång var emellertid perspektivet annorlunda, eftersom vi fick höra om ett upplyst förnuft i konkurrens med återkommande känsloutbrott, och istället för Paris mötte vi Venedig, London, Wien och ytterligare en rad andra städer. 

Ingemar Ottosson är verksam som professor vid Meiji University, Tokyo, och  docent i historia vid Lunds universitet och från början specialiserad på 1930-talet. Hans doktorsavhandling kretsade kring Nationernas Förbund, FN:s misslyckade föregångare. Han har publicerat böcker och artiklar om en rad andra ämnen, inte minst sådana som har koppling till östasiatisk historia.