Våren

17 februari: Berit Linden: Sorgen gestaltad. Svensk gravskulptur och dess skulptörer
Nästintill gömd och bortglömd – inte minst av konsthistorien – finns en konst i form av gravskulptur på våra svenska begravningsplatser. Berit Linden har under en följd av år inventerat och studerat det kulturhistoriska arv som utgörs av specialbeställd skulpturutsmyckning av privata gravar och gravanläggningar i Sverige.

16 mars: Carl-Johan Svensson: Provflygningarna – Platserna Andrée lämnade efter sig.
Åren 1893–1895 genomförde den senare så uppmärksammade och dramatiskt försvunne Salomon August Andrée nio fria färder med gasballongen Svea. Han flög från Stockholm och Göteborg. Landningarna skedde runtom i Sverige och en gång i Finland. Svea-flygningarna har tidigare främst beskrivits som provflygningar inför den berömda polarexpeditionen men ställs här i ett samlat fokus för första gången. Färderna genomfördes med vetenskapliga och militära motiv men rymde också dramatiska och dråpliga inslag. Andrée trodde sig fara över Vänern för att några minuter senare landa på Gotland. ”Tokdumma” människor i Intagan gick in för att läsa Bibeln istället för att hjälpa luftfararen. På finska Eskören tillverkade Andrée en flagga av ”ett onämnbart klädesplagg” för att påkalla hjälp.

5 april: Britt Mossberg: Den onda och den goda styrelsen – politisk propaganda på 1300-talet
Britt Mossberg, pensionerad lärare i bl a konsthistoria på S:t Sigfrids Folkhögskola, berättade om när staden Siena i norra Italien beställde fresker av den kände målaren Ambrogio Lorenzetti (ca 1290-1348). Freskens bilder var vad de styrande i Siena ville att medborgarna skulle möta. Vi stiger in i rådhusets Sala dei Nove där stadens styrelse sitter samlad …

Hösten

15 september: Klas-Göran Karlsson: Putins historiebruk: Utgrävningar i Rysslands historia.
I Putins och Rysslands krig mot Ukraina är historia ett skarpeggat vapen, inte minst för att rättfärdiggöra attacken mot grannlandet. När man vänder sig om efter historia gör man det inte godtyckligt och planlöst utan i enlighet med etablerade historiekulturella mönster. Föreläsningen kommer att gräva ut och blottlägga de viktigaste skikten i den ryska historiekulturella myllan, och visa hur dessa skikt tas i bruk idag för både krigiska och andra syften.

27 oktober: Anders Fröjmark: Vandringar i Viborg
År 1293 lät stormannen Tyrgils Knutsson uppföra borgen Viborg, belägen i den östligaste utkanten av det dåvarande svenska riket. I borgens skugga växte en stad fram, som trots sin rika historia är ganska okänd för de flesta svenskar. Viborg har genomgått skiftande öden: svensk, finsk och rysk tillhörighet, en gränsstad som varit plats för både kulturmöten och krig. Staden präglas av arkitektoniska minnesmärken från flera epoker. Många har skadats i krigen, men förvånansvärt mycket finns kvar eller har rekonstruerats. Återuppbyggnaden pågår fortfarande.

15 november: Jenny Öhman Henån: Det Habsburgska rikets framväxt – med nedslag i Maria Theresias och Franz Josefs tid.
Efter en kort introduktion av Habsburgerrikets framväxt, kommer denna föreläsning att fokusera på två av detta rikes mest intressanta personligheter. Först Maria Theresia (1770-1780), en av det europeiska 1700-talets flera kvinnliga absoluta härskarinnor. Enligt historiker var det tack vare hennes många reformer som Habsburgmonarkin överlevde ända fram till första världskriget. Därefter Franz Joseph (1830-1916), som med praktfulla byggnadsverk gör sin residensstad Wien till en betydande centraleuropeisk metropol och till ett centrum i en stor mångnationell stat.